Två performances avklarade, underbart roligt och så mycket tankar och känslor från publiken. Klart som korvspad är att jag vill sjunga mera. Det går liksom av sig självt. Så tack, Folkoperan, för denna möjlighet att i något jag sjungit många gånger än en gång prova om vingarna bär! Och det gjorde de. Allt mentalt arbete har givit utdelning, för detta är jag otroligt tacksam. Scenen, jag älskar dig :-)
Inlägg
Idag hade vi orkesterrep. Få saker kan få mig på så gott humör, eller rättare sagt, som om jag svävade på små rosa moln, som orkesterrep. När det funkar såklart. Idag var det alltså Stockholms Blåsarsymfoniker förstärkta med stråktrio som spelade slutscenen ur Ragnarök. Alldeles lagom för det lilla rum som Folkoperan är, och fantastiskt roligt att sjunga till. Hade nästan glömt hur mycket lättare det är att sjunga med orkester jämfört med piano, man får sån draghjälp, och liksom bärs fram av klangen. Helt underbart, helt enkelt! Sen blev det långpromenad med Smilla med efterföljande dusch för hennes del. Nu ska vi se lite på Cesar Millan och ladda inför morgondagen :) Roooligt! Gewandhausorchester Leipzig får applåder