Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2010
Scen hos min mamma: Hon har gjort fiskgratäng. Den är alldeles svart och fisken är helt torr, färskpotatisen är sönderkokt och hon har nästan haft sönder den för att hon ville ha av skalet. Hon har säkert kokat de små potatisarna i 20 minuter och haft fisken i ugnen ungefär dubbelt så länge som den skulle vara där. Vad säger hon då?? Jo, såhär: "Jag förstår inte att fisken blev så torr, jag hade ju så mycket sås på. Det var ju synd, men det kan ju inte jag hjälpa". MEN VEM KAN HJÄLPA DET DÅ????? Och såhär är det med precis allt allt, allt. Det är aldrig någonsin hennes fel, vad det än gäller. När jag tänker tillbaka, har jag aldrig i hela mitt liv hört henne säga "det var mitt fel" eller "det här tar jag ansvar för". ALDRIG NÅNSIN. Inte ens när jag var fyra år gammal och inte alls förstod vad som hände, och på barns vis reagerade med ilska. Då sa hon att när människor var som jag var (dvs aggressiva), då förstod man ju varför det var krig i världen. Och nä

Blommor och betong

En gång om året köper Jacob och jag en engångsgrill och grillar korv på gården Här är den! Vi är snygga och glada Efter ett par korvar i magen känns allt lite bättre Mums!

Stenmark-dax

Denna bild är speciellt till dig, Monica!

Stockholmsintryck de senaste dagarna

Jag i Lill-Janskogen idag. Det var jag och myggen kan man säga. Trisse sover som en stock i sin speciella "jag-är-en-harpalt"-stil Centralbadet härom morgonen En oas mitt i stan Skulle kunna stå ut med att bo här!

KraschBoomBang

Kastas mellan sorg och glädje, gråt och skratt, förtröstan och desperation. Det skedde en slags jordbävning inne i mig häromdagen, alldeles lagom till midsommar och semester. Vissa insikter drabbar en som ett slag i solar plexus. Den här gjorde det, den kastade omkull min tidigare världsbild känns det som. När jag vaknar på morgonen är jag i ett tillstånd där jag inte riktigt vet om jag drömmer eller är vaken. Känner mig också oerhört trött när jag väl släpper efter. Jacob är hos Philip på Ljusterö och det är bara jag och katterna här hemma över helgen, vilket ger mig tillfälle att verkligen släppa efter. Och det gör jag också. Sommaren och den tid den innebär får hjälpa mig att ta ett litet steg i taget vidare. Men det är ändå som det har tänts ett litet ljus inne mig och det ljuset strålar ut litegrann också. Och om jag har det i minnet, känns tillvaron faktiskt full av förtröstan. Det är mina midsommartankar år 2010. Nu ska jag ge mig ut i Lill-Janskogen, jag och mina tankar.

Rätt glad ändå

Idag känner jag mig faktiskt riktigt glad. På nåt sätt iallafall. Jag är inte fullt så feg som jag trodde. Ska bara våga vila i att jag är bäst när jag är den jag egentligen är. Den där som vågar och vill och strålar och märks! Ikväll ska Jacob och jag gå på Melanders fisk och fira lite av varje. Våren har varit tung och hård på många sätt, men allt verkar ordna sig till det bästa. Jacob och Sebbe ska bli värdar på F&S från i höst och är glada och stolta! Och jag med för den delen :) Nu ska jag ut i solen!

Jaha....

...såhär kan det också kännas. Jaha. Vet inte vad jag ska skriva. Mina tankar går runt i huvudet på högsta hastighet. Var ca 20 minuter hos tandläkaren, det kostade mig 1600 kr. Helt j*vla sjukt dyrt. Innan detta var jag på en mini-utflykt till ett fantasi-Italien. Hade gärna rymt på riktigt. Jahapp. Det var det.

Typiskt Gunilla

Såhär blir bra tänkte jag och lade dessutom huvudet på golvet. Skulle jag inte ha gjort. Jag är ledig nästan hela veckan och tänkte satsa på att träna riktigt mycket. Det första jag gör är att gå på mitt sedvanliga intensivpass - askul - och efteråt skulle jag prata lite med en som just började prata med en annan så jag tänkte "jag kan stretcha lite under tiden". Kände mig mjuk och varm och satte mig genast i min specialpose ( ivarjefall när jag var sisådär 21 år gammal) dvs benen i split ( rakt ut åt sidorna) och magen i golvet. Det gick jättelätt, men nåt...vad ska jag säga?....knakade till i höger övre lårmuskel. Och nu gör det ont och jag kan inte riktigt gå som vanligt. Detta är så otroligt typiskt mig så jag kan dö. Alltid FÖR MYCKET. Eller typ inget alls. Nu ska jag smörja med tigerbalsam och försöka få det i rätt läge igen, det känns lite som nåt har kommit ur läge. Så himla typiskt Gunilla.

Söndag!

Ledig! Och hur firar man bäst att man är ledig?! JO, man går till gymmet och kör så det ryker! Vågade mig på lite tyngre vikter idag och körde bl.a sittande benpress på 100 kgx10reps. Tjoho, vad det är kul att gymma! Kom dessutom på den ultimata födelsedagspresenten: tid med personlig tränare! Nu ska här tränas. Jag SKA bli den jag vill vara, både på insidan och utsidan, inte en degklump som inte vågar stå för sig själv och sina åsikter. Sen gick jag och köpte två nya bh:ar på rea och ett turkost nagellack. Dags för sommarpimpning av Gunilla! :)

Typiskt mig...

...att när jag ska lägga upp en bild på fotbollsspelande tyskar, lägger jag upp en bild på damlaget utan att märka det. Och sen förlorar Tyskland mot Serbien. Vilken skit. Jag har jobbat på F&S Karolinska idag, det var längesen sist. Mysigt där, så ljust och öppet. Men hallå, vilken smörja jag skriver. VILKET MENINGSLÖST INLÄGG!!! Idag har Victoria och Daniel gift sig. Alla verkar plötsligt vara värsta rojalisterna, och det var tydligen hur många som helst ute på gatorna. Jag kan bara inte uppbåda nåt som helst intresse. Jag känner ju inte dom. Och inte tycker jag det är så fantastiskt att folk gifter sig heller. Och Daniel...shit vilken trist stel snubbe. Näää. Sätter mig på balkongen med ett glas rosévin istället. Imorgon=LEDIG! Och nästa vecka ska jag göra nåt bra har jag tänkt. Nåt jag behöver göra :)

Skulle kanske skriva om nåt annat än katter

Det något djupare skrivandet har kommit av sig. Jag har så många tankar och känslor som jag inte kan skriva om, så därför skriver jag om enkla konkreta saker istället, just nu iallafall. Fotbolls-VM pågår för fullt. Jag har tittat sporadiskt, såg lite bra spel från Tyskland bl.a. Ikväll är det Frankrike-Mexico. På tal om Frankrike, så åker Jacob och jag dit om några veckor. Ska bli jättekul att åka tillsammans. Känns inte så länge sedan jag var där. På sista tiden har jag faktiskt känt mig som jag törs stå lite mer för migsjälv. Det händer faktiskt inte så hemska saker, inget som jag inte överlever. Och det där att stå för vad jag vill, det är viktiga saker. Allvarliga, verkliga, stora saker. Igårkväll var jag på en liten tjejmiddag hos en Friskisväninna. Vi satt där i hennes otroligt idylliska, lagom vildvuxna och bohemiska trädgård och jag drabbades plötsligt av en insikt så stark att jag nästan var tvungen att resa mig och gå ett varv. Sen kände jag mig nästan sjuk och i morse var j

En katts eftermiddag

Extremt smutsig på magen tror jag bestämt Oj kan inte gå runt med smutsigt höger framben! :O Oj, lite smutsig där på ryggen Tar en paus tror jag Oj måste tvätta mig lite Rätt nöjd med resultatet Oj jag välte visst...zzzzzzzzzzzz Pälsvård och sömn, de e grejer, de!

En vanlig dag

Här sitter jag och fotar mig själv Känns inte som jag har så mycket att skriva om...jobbade igår, Jacob och Sebbe kom och tränade. Roligt att för ungefär första gången i mitt liv ha ett jobb som folk kan hälsa på mig på! Visserligen har jag ju släpat barnen runt halva jorden för att hälsa på mig, Toronto, Stuttgart, Glyndebourne och Gud och hans mormor, men det var liksom en annan sak. Att bara cykla iväg till jobbet här i Stockholm och vara där och sen cykla hem och äta middag, det är för mig en stor lyx faktiskt. Låter ju lite småtöntigt för er som alltid har haft det så förstås, men för mig är det L-Y-X!!!! Idag blev det intensivpass på lunchen, så himla kul! Mina gamla Svea-väninnor, alltså tjejerna från lunchpassen på Sveavägen, var där och svettades med mig. Lite häftigt ändå att man knyter vänskapsband genom att vecka ut och vecka in stå och hoppa, svettas och flåsa tillsammans. Jacob provar jätteroliga solarieglasögon

Lite sommarfeeling

Nu finns det risk för, känner jag, att jag framstår som en ensamstående medelålders kvinna som endast lever för sina katter, men det är inte riktigt sanningen :) Men ikväll satt vi där iallfall, jag, Lisa och Trisse, med rosévin, ljus, rökelse och en bra bok. De senaste dagarna har varit rätt sköna och roliga. Jag har jobbat en del, men också hunnit med annat och det känns som jag ändå har kommit fram till vissa saker som känns bra och som ger mig styrka och stabilitet. Det där att stå för sina känslor...svårt, men så viktigt! Jag såg ett danskt tv-program för en tid sedan där någon sade att alla blir vi svikna och bedragna här i livet, det ingår liksom, men om man efter det inte törs älska igen, då har man blivit sviken och bedragen på det viktigaste i livet. Tänkvärt tycker jag.

Mannen i mitt liv

en puss på gång kanske Får jag presentera mannen i mitt liv: Trisse! (nåja, det finns andra kandidater också!)

Nationaldag

Nationaldagen spenderades först på gymmet och sen på IKEA. Fler hade fått den ljusa idén, att åka till IKEA alltså. Köpte bl.a en fin kudde till balkongen. Den uppskattades mest av allt av Lisa, som genast lade sig där som en liten prinsessa på ärten. Lilla sötnos :)

Maran

En tappad Maran-keps Idag har det varit mara av olika slag. Var och hälsade på min mamma. Det är alltid en mara. Nu har jag bestämt mig för att försöka göra upp vissa skaer med henne, ENBART för min egen skull eftersom hon inte vill ta in vad jag säger överhuvudtaget. Men det gav mig en viss självkänsla, att faktiskt säga ifrån och försöka få henne att lyssna på vad jag säger. Visserligen känns det helt bortkastat om man tänker ur hennes synvinkel, men för mig känns det bra. Sen gick jag och tittade lite på Maran med stort M, Stockholm Maraton. När jag kom dit, var det snubbarna som beräknade springa på ca 4.30 som passerade och en del såg plågade ut men många såg rätt fräscha ut. Och det var många tjejer! Otroligt inspirerande. Sen blev det middag med Jacob. Lax och färskpotatis med creme fraicheröra med dill, citron och dijonsenap blev det. Sebbe och Jojje kom och gjorde oss sällskap. Sebbe är min extrason ett par dagar eftersom deras lägenhet håller på att målas om. Trots besöket ho

Landet

Alla kossor utom den här hade fattat vart hålet i staketet var :( Igår var jag och hälsade på en väninna som bor på Adelsö. Jag vet inte riktigt vad det är med mig och landet. Jag längtar liksom bara till stan igen. Det var jättevackert därute, och vi badade nakna från några klippor och försökte mota tillbaka några kor som hade rymt. Och så pratade vi om allt möjligt, djupa saker, svåra saker, obegripliga saker. Men jag vill se hus och bilar och kaféer och människor. Eller möjligen skulle jag kunna tänka mig att bo på en klippa vid havet. Men det där med gräs och sånt...nää, jag vet inte. Jag är skeptisk. Jag fattar ju att man kan stressa av och så, men på nåt sätt gör det mig mer stressad att inte kunna gå till SevenEleven och köpa en latte eller bara dra ner till gymmet och köra lite när andan faller på. Jag är säkert helt förstörd nånstans där i mitt inre, men jag mår rätt bra ändå! Nu ska jag ta ett glas vin tror jag. Imorgon blir det mormors-besök. Jacobs mormor alltså, min mamma.

Spotify och livet är lite roligare!

Har upptäckt Spotify! Hörrni, det är ju helt fantastiskt. ALLT finns där. Gratis. Nu lyssnar jag på "Dingue" med Emmanuelle Seigner. :) Idag var faktiskt en ganska rolig dag. Fast jag tränade i gymmet efter jobbet, och jag känner redan att jag knappt kan röra mig. Skulle inte ha gjort de där sista 15 chinsen, hehe. Mår riktigt bra faktiskt! Sitter här med min Spotify och ett glas vin och tycker livet är rätt najs. Och jag själv är inte så tokig, jag heller. Det var väl det hela för idag.