Dogs, cats, opera and gym - welcome to my world

När jag läser igenom vad jag skrivit på senaste tiden, tänker jag att ni kanske spyr på nån som är så positiv. Det känns som om jag bara skriver att jag mår jättebra och att allt är roligt och att vädret är underbart och att min mat är god och mina katter söta och min son är fantastisk. Med andra ord helt olidligt. Men....ja, det är ju så det känns nu. På ett ungefär. Vet inte hur jag ska skriva annars. Jag mår jättebra, så är det bara. Jag tror inte jag hade orkat blogga när jag mådde skit, vilket jag gjort under en ganska lång period. Så ni som eventuellt läser detta, ni får ta att jag är glad och mår bra. Men jag lovar att skriva när jag inte mår bra också. Ja, t.ex har jag mastodont-mens just nu. Men efter intensivpasset så kändes t.o.m mensen helt ok. Så var det med det. Jag lovar att skriva när allt känns såhär också!

Vaknade och kände mig som en säck potatis. Sov halvtaskigt, hade fetvadd i örat som en del i min öronbehandling, katterna tog massa plats och var varma, ja, kort sagt kändes måndag morgon inte så kul. Masade mig iväg på intensivpasset i varje fall, var lite seg till en början och tyckte det kändes sådär, men sen plötsligt, yesssssss vad härligt och kul det blev. Och någon flirtade, då blev det ännu kuligare. Min knasiga intensivjympa-dröm kanske inte var så tokig ändå. Sen var det bara att rida på vågen och öva, det kändes härligt det med. Har varit och tittat till ex-maken nu som flyttar tillbaka i sin lilla trea efter tre år i Paris. Ganska många kartonger blev det.... Nu tvättstugan och sen laga middag. Livet är toppen.

Kom bara på ett citat till jag gillar ur den roliga kokboken: "I hälsa finns frihet. Hälsa är första steget mot oberoende". Jag gillar det. Att man inte är oberoende om man inte tar hand om sin kropp och ser till att ha god hälsa. Och är man inte frisk, är man definitivt inte fri. Sen kan det naturligtvis hända saker ändå som gör att man blir sjuk, men att sköta om sig själv måste ändå göra att man har miljoner mils försprång när jobbiga tider kommer. För det gör dom ju för oss alla, på ett eller annat sätt. Det får bli min tanke inför nya veckan. Tecknet på bilden betyder "god hälsa".

Det var en underbar höstdag i dag, trots att det faktiskt fortfarande bara är augusti och egentligen sommar. Men det känns ok att ha höstkänslor, det här klara vädret är så härligt och jag känner mig energifylld. Jag har suttit uppe på Observatoriekullen och fikat med väninna, kul och mysigt att bara prata om allt möjligt medan man äter en god lunchmacka. Drömde nåt helt galet i natt. Ska inte skriva om det, vill ändå framstå som något sånär mogen och i balans (hrrrrmmmppfff), så censuren slår till. Jaha, hej och hå, där ploppade det upp saker ur det undermedvetna minsann. Tjohejsan svejsan. Kan bara avslöja att det hade med intensivjympan att göra. Min lille son (ganska liten tycker jag, eller vad kallar man en 16-åring) sov över hos en tjej i natt. Förra helgen sov hon över hos oss. HJÄLP vad ovant! Med min dotter kändes det helt lugnt, jag har tyckt hon har varit stor så länge, men minstingen....oj oj oj. Antagligen kommer jag sitta där och snyfta på hans 50-årsdag och tycka att han

Jag har varit och shoppat på mitt favoritställe, Stadsmissionen på Hagagatan . Dagens fynd är två linnen för vardera 10 kr, perfekta till yogan tänkte jag, och en rolig, annorlunda kokbok, "Jag vill ju bara se bra ut naken" . Den är skriven av flerfaldige triathlonmedaljören Jonas Colting och innehåller både recept, en kritisk genomgång av allehanda dieter och även en del tänkvärda citat. Dessutom är bilderna och layouten färgstarka och energigivande, bara dom. Och 30 spänn kunde den vara värd! Kul med lite inspiration i köket. Jag gillar det här t.ex: "Hälsa är inte bara frånvaron av sjukdom". Nej, det är verkligen sant. Eller det här: "Den som har hälsa, har hopp. Och den som har hopp, har allt." Fint tycker jag! Sen blev lite jobb på Friskis/Svea. Alltid lika mysigt att vara där! Nu ska jag gå till Ica och tillämpa lite av bokens tankesätt. Funderar på kyckling med färsk ananas och bulgur. Och så sallad förstås. Have a najs lördag på er!

Sitter här med fetvadd i vänstra örat. Vet inte riktigt vad som hänt, men det är liksom lock för ena örat. Vatten kanske? Nu har jag just testat med Revaxör ifall det är en vaxpropp, därav fetvadden. Ska snart ta ut den och spola vatten i örat och sen hoppas jag att jag ska höra som vanligt igen. Konstigt när något inte är som det ska, då är det det enda man kan tänka på. Gäller inte bara öron, gäller allting. Väntar man på att nån ska höra av sig och den inte gör det, är det det enda man kan tänka på. Man blir upphängd. Jag har varit upphängd på fel saker i flera år tycker jag, men nu har jag rensat. Aldrig mer upphängd! Pratade med god vän om det häromdagen, det där beteendet att tro att det är allt eller inget som gäller. Inte så bra beteende, även om man som jag i min ungdom tyckte att det fanns något romantiskt och storslaget över det. Men sanningen är att jag många gånger istället kört rakt in i en vägg i 180, just för att jag inte velat se andra vägar. Har jag bestämt mig för n

Det känns som om mitt liv är ett pussel, och att bitarna faktiskt börjar falla på plats. Av sig själva! Med lite hjälp av mig förstås, men äntligen känns det som något händer, och att det för med sig att fler saker händer. Som ringar på vattnet eller dominobrickor. Jag mår så bra! Det känns nästan lite läskigt att säga det, nånstans tror jag att om man säger saker högt, så försvinner dom. Men det är ju bara löjligt, det klart det inte är så. Idag var det yoga igen. Efter den här korta tiden känns det som jag inte förstår hur jag kunde överleva tidigare. Vad andningen får kroppen att göra, det är fantastiskt! Jag vet att jag låter som jag vill frälsa mänskligheten, men det är otroligt vad som sker. Jag var precis på det stället jag behövde vara för att kunna tillgodogöra mig vad jag får till mig, och det är faktiskt ett litet mirakel. Eller så är det precis så enkelt livet kan vara när vi är öppna och redo för intryck och energier. Jag vill inte låta för flummig, det är ju ingen New Age

Onsdagen har varit en jättebra dag. Jag var på mitt favvo-intensivpass tillsammans med E, som är nästan som en dotter, eller en lillasyster. Vi satt och pratade efteråt om allt möjligt, och det kändes så bra att kunna prata om jätteviktiga saker på ett så enkelt sätt, om den egna kroppen och hur viktigt det är att ta hand om den och på så sätt visa sig själv respekt och kärlek. Det har tagit mig så många år att komma fram till så enkla saker, men med tanke på hur vi människor behandlar oss själva, så är jag inte ensam om att krångla till det. Om inte jag kan tycka om mig själv, hur kan jag kräva av andra att dom ska tycka om mig? Sen var det dags för lunch med min gamla, goda vän sedan så många år, även om vi inte har haft kontakt hela tiden. Vi är lite i samma situation, funderar mycket över livet och sången och andningen och tekniken och kroppen och....ja, det mesta. Det är så häftigt att det finns folk runt omkring mig som vill prata om samma saker som jag behöver prata om, som om v

Jag var lite nervös innan, det var längesen sist..... Jag började undervisa idag. Har världens gulligaste elev, en 14-årig kille. Det var säkert en 15 år sedan jag hade sångelever senast, men nu dök det plötsligt upp några som undrade om jag gav lektioner, så jag tog det som ett tecken. Tycker egentligen att det här med undervisning inte är min grej, men eftersom det kom till mig, tänkte jag att det var någon mening med det. Ska saker och ting inte ske, kan man anstränga sig hur mycket som helst, det händer bara inte ändå. Men när tiden är inne, så sker plötsligt ting! Egentligen ett mirakel att det fungerar på det sättet. Innan sånglektionen var jag på yogaklassen. Bästa preparationen! Måste återigen betona att det där med andningen, det är verkligen hemligheten. Det känns som det är hemligheten till det mesta. When breath control is there, mind control is possible....jajamän, det stämmer, det. Varje asana (yogaposition) blir till en slags meditation när jag får andningen med mig. Re

Hörde detta igår: "Livet är enkelt, det är vi som komplicerar det." Inte så dumt att tänka på ibland, eftersom man faktiskt oftast krånglar till de mest enkla saker. Ska bli mitt motto!

Känner mig så seeeeeeeeeeg i huvudet idag! Och så är jag hungrig hela tiden känns det som. Tror jag måste ändra nåt i dieten och se till att få i mig riktigt ordentligt med kolhydrater till lunchen, jag slarvar nog lite med det. Satt och kollade på lite fitness-bloggar ikväll, alltid hittar man nån som talar lite mer till just MIG. Den här gången hittade jag en söt bild, här är den! Visst är den söt. Först tittade jag på en av mina favoriter i tv, Cesar Millan , beundrar verkligen det han gör med hundarna och kanske framför allt med deras ägare. Och så försökte jag övertala min son att adoptera schäfern Diesel eller rottweilern Astrid från Hundstallet . Men han var inte riktigt med på idén. Jag får väl vänta tills han har flyttat hemifrån då. Imorgon är det yogadags, ser verkligen fram emot det, och sen ska jag ha en sångelev. Det känns kul och spännande. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Livet går år rätt håll! Även om jag är seg i huvudet idag. :D Kan också ha att göra m

Idag har jag powerwalkat, yogat, kört ett Friskispass (det var kul men inte helt otroligt kul), ätit tofu och grönsaker till middag och känner mig mätt men ändå lite arg. Har svårt att lokalisera varför, men jag misstänker att det bara är den tiden av månaden. Jag är lite fumlig och okoncentrerad också, det brukar vara säkra tecken. Det måste lätt vara under en här veckan som flest kvinnor råkar ut för olyckor eller bara glömmer typ allt. Tänk vad många år av ens liv som går åt på himla PMS-skit och menshelvete. Det kommer jag ju inte sakna iallafall när den dagen kommer. Men söndagen har varit en skön söndag ändå. Är jag hälsosam eller är jag hälsosam? Jag tror jag är hälsosam faktiskt. Möjligen balanseras allt detta med en liten bit 70%-ig mörk choklad. Ska meditera över detta en liten stund.

Ska iväg på ett Friskispass med bara musik från Londonaktuella musicals och en ledare från Friskis i London ( Sweat and smile, Swedish style som det hette där!). Kan bli jättekul, kan bli hur pinsamt som helst....jag är ju ingen supermusicalentusiast precis men det lät lite kul. Värt en chans iallafall. Annars är det yoga för hela slanten. ( och lite intensivpass på F&S) Det är så fantastiskt, bara på den här veckan känns min kropp annorlunda. Jag kan göra saker som jag inte trodde jag kunde göra och mina lite stela höfter börjar bli mjuka. Och allt har med andningen att göra. Jag ska inte låta som en väckelsepredikant, men andning är liv! Att inte alla människor gör det här! Vilken investering i den egna kroppen! Ok, nu börjar det gå överstyr. Tack och amen säger jag och cyklar till musicalvärlden för en stund. Mitt nästa jobb kanske?

Såhär trångt har vi det en vanlig kväll i min säng! Men dom är ju så gosiga så jag vill ju inte flytta på dom. Så där ligger vi och trängs.

Jag hade tänkt ta ett foto av min goda mat : ugnstekt laxfilé med citron, ruccola och färska räkor, men jag åt upp den innan jag kom på det. Så jag försöker hitta nån bild på nåt liknande på nätet istället....så kan det gå när man är hungrig. Det smakade utmärkt iallafall. OBS! Min mat såg finare ut än den på bilden, men man tager vad man haver. Nu blir det snart "Catch me if you can" med Leonardo di Caprio på tv. Skulle kunna proppa i mig en större mängd choklad också, men jag ska inte. Trevlig fredagkväll på er!

Ta en titt på det här och bli glad! Jag blir barnsligt lycklig. Såg filmen hur många gånger som helst som barn.

Jag var och övade i lokalen jag fått låna, en kyrka i Solna. Själva kyrkorummet är överakustiskt och efter ett tag blir jag nästan döv av allt ljud som alstras. Jag började med att flytta mig till en del längst bak i rummet som går att skärma av och där det är något lägre i tak. Funkade rätt bra, men efter ett tag tänkte jag att jag går en trappa ner, där finns en "dricka-kaffe-och barnverksamhets-lokal" med piano. Kändes riktigt bra att sjunga därnere, men så kom jag till det högsta, starkaste stället, och från en korg i ett hörn börjar någonting spela Champagnegaloppen. Jag trodde först att det var en kvarglömd mobiltelefon, men det var nån blinkande plastgrej. Jaha, jag flyttade en bit bort och tog höga C-stället igen - grejen satte i gång att blinka och spela igen. Väldigt komiskt att det är möjligt med bara ljud och den energi som skapas av det, få andra prylar att gå igång. Kanske det funkar i andra situationer också? Det måste ju vara samma fenomen som får glas att kro

Jag har just varit på ashtanga-yoga-klass igen. Det är så fantastiskt att känna att kroppen samarbetar och klarar MYCKET mer än man tror. Vi var bara två på passet idag, och Cissi, som undervisade, anpassade övningarna efter oss. Jag svettades som en gris! (tror inte alls att grisar svettas på det sättet, men ändå...) Nu känner jag mig mjuk, lugn, genomarbetad i kroppen och fylld av energi. Var tvungen att äta en stor portion havregrynsgröt efteråt. Jag lär mig lyssna på kroppen, och äta måste man ju. Nu är jag redo att öva på samma lugna, metodiska sätt med andningen fullt kontrollerad. Livet är ett äventyr och en resa, det är bara att åka med. Känner mig full av tillförsikt.

Har intensivtränat och lunchat med trevlig väninna på mysigt vegetariskt ställe på Regeringsgatan. Det är ett helt fantastiskt väder idag, klarblå himmel, sol, varmt, men man känner ändå att det är lite, lite höst i luften. Det känns lätt att andas! Ikväll är sista delen av min engelska favoritserie just nu, Mördare okänd. Jag blev så pass involverad i förra avsnittet, att jag drömde att jag skulle vara med i serien och dessutom var ihop med huvudrollssnubben, Boyd. Hejåhå, get a life eller nåt....! Jag skriver det här i bloggen för att jag ska våga stå för att jag är en patetisk medelålders kvinna, eller rättare sagt, att jag ska tänka att jag inte är patetisk utan bara mänsklig. Dock skulle min son, snart 16, antagligen dö om han läste det här, men sannolikheten att det skulle inträffa är antagligen mindre än att jag faktiskt skulle vara med i serien. Fast jag vet ju å andra sidan redan att jag är ett blockmongo. (=extremt pantad person, ett helt block av dumhet liksom). Men sånt

Har haft en sån där rörig dröm-natt, drömde att jag tog hand om en irländsk setter som hette Russo och sen hittade jag en otroligt mager vit-röd-brun katt som jag också ville ta hand om, det var vinter och den stod ute i snön och var hungrig...så jag tog hand om den också. Betyder detta något?? Ska ge mig av på träning för en av favvo-ledarna. Kroppen känns bra efter yogan igår! Härligt att vara igång med det och få vägledning av någon som är erfaren. Ja, jag får väl se om katten och hunden förklarar sig under dagen... När jag lade upp bilden, såg jag att just den här hunden heter Elin! Lustigt sammanträffande. Kanske jag är orolig för henne - inte hunden alltså - ...just nu mer eller mindre baglady i Paris....

Snart kan jag nog göra såhär! Nu säger jag OOOOUUUUUUUUUMMMMMMMMMMM och närmar mig sängen.

Jag började en ashtanga-yogakurs i förmiddags och sen dess har jag varit hungrig. Jag gick direkt hem och åt bulgur, avocado, keso och jordgubbar, cyklade till Solna för att öva, kom hem vid tre-tiden JÄTTEHUNGRIG igen. Var tvungen att ta en grov macka med prickig korv. Jag som aldrig är sugen på kött. Hmmm, vad har satts igång i kroppen?? Försöker lyssna till vad kroppen vill ha, blev bara lite förvånad när det visade sig vara prickig korv-macka. Men det klart, jag tränar och rör mig mycket, och ashtanga-yogan är väldigt fysisk och svettig, så jag kanske behövde den där mackan. Ska lyssna vad kroppen säger nu....choklad? Ett glas gott rödvin? Gorgonzola? Kanelbullar?? Nää, det får bli kyckling och grönsaker till middag, basta. Imorgon kör jag lite vanlig hederlig intensivjympa och på torsdag är det yoga-dags igen. Bästa sångformen, here I come! Funkar ju även i det "vanliga" livet. Ska bara försöka att inte äta dygnet runt typ. Det ska ju vara nyttigt med choklad har jag hör

Jag är så fascinerad av att det finns snubbar i gymmet som går dit och tränar i badtofflor. De värmer aldrig upp(då kan ju flip-flopparna ramla av) och tränar bara överkroppen, med förkärlek för biceps-muskeln. Idag kom en snubbe, typ 35 eller så, i gråa mjukisbyxor, fotbollströja som det stod Ronaldo på och flip-floppar, in och gick direkt och började böka med 25kg-hantlarna. Redan innan han hade lyft den ena ens, började han stöna och stånka så vi runt omkring skulle ha chans att ta in hur tungt han tränade. Sen lyfte han de där hantlarna ett par gånger, gick och hängde lite vid ett bord och läste DN, körde nån bröstgrej typ en gång och gick hem. Bara fascinerande att beskåda....vem lurar man liksom?

De senaste dagarnas fokusering på yoga genererar alla möjliga tankar om att sjunga och andas och träna och att tänja på gränserna både fysiskt och psykiskt. På något sätt känns det som jag kommer åt själva kärnan i både mig själv och min kreativitet när jag hittar yoga-andningen och har lugnet att stanna däri. Inte det lättaste alltid, man har ofta för bråttom och vill ha resultat på en gång och eftersom vi tydligen är funtade så att det tar väldigt lång tid innan vi fattar att vi ska lära av våra misstag, så försöker vi hellre ännu en gång med den snabba, dåliga vägen. Som Yoga-Charlotte sa, vi " blundar, håller andan och hoppas att det ska gå över". Och det blir ju sällan speciellt bra. Som det känns nu, tycker jag att yogan faktiskt ger mig mer än sånglektioner. Hur det än är, är det jag själv som står där när det väl gäller, ingen annan sjunger istället för mig då, och om jag inte vet hur min kropp och min andning beter sig i en stressituation, så gör jag just precis som

Men hallå, kommentera lite då! Är det så komplicerat? :-(

Ett snabbt inlägg bara: Charlotte på Ashtangayogan på Odengatan, du är fantastisk! Hurra hurra hurra för dig! Vet inte riktigt hur jag ska förklara, men varje gång jag går dit, känns det som mitt liv förändras. Att det sker något stort och viktigt. Något jag inte kommer åt i min vanliga träning. Så TACK säger jag ur djupet av mitt hjärta. "When breath control is there, mind control is possible". Så sant, så enkelt och så svårt!

Jag har ont i magen ( för mycket grönsaker?) och sitter och tänker att det vore kul att få fler kommentarer. Det går ju bra att vara anonym och tycka vad som helst. Känner mig redo att ta emot även "vilken skit du skriver din feta kossa" eller så. Har shoppat lite på rea idag och vilat min väldigt hårt jobbande kropp. Kände en liten stelhet i benen efter skivstångspasset, men inte så farligt som jag hade trott. Det känns ju bra! Har surfat runt lite och läst fitnessbloggar, otroligt vad många det finns därute som tar sin träning och sin kost på allvar! Det är roligt och peppande att läsa, och skönt att veta att det inte bara är jag som sitter där och kontrollerar protein-, fett- och kolhydratintag. Men faktiskt, till och med i provrummet idag tyckte jag att jag kunde stå ut med att se mig själv i spegeln. Allt jag provade passade eller var för stort, eftersom jag fortfarande tror att jag måste ha XL typ, eller åtminstone L. Men M räcker mer än väl. Och det är ju ett enormt fr

Nu har jag varit på ett riktigt jobbigt skivstång/konditionspass och det var helt underbart, fantastiskt kul! Endorfinerna står som spön i backen! Jag ska snart krypa upp i soffan och titta på brittiska favvo-serien "Mördare okänd" (som jag förresten drömde att jag var med i efter förra avsnittet, haha vad fånigt). Och på fredag och lördag ska jag ta ett par klasser på mitt gamla yogaställe igen. Livet är inte så tokigt ändå!

Jag gick iväg på en yogaklass idag. Jag gillar yoga, har gått på ashtanga-yoga på ett underbart ställe på Odengatan, läs mer här , jag gick på gravid-yoga när jag väntade Jacob och jag har yogat i Lill-Janskogen halva sommaren. Så jag kände mig taggad och redo och förväntansfull. Och tyvärr var jag kanske lite hungrig också. Själva lokalen var en sån där lugn träninglokal, där man knappt törs prata i omklädningsrummet ens, för då förstör man lugn-och ro-stämningen. Sen kom man in i salen och tog sin matta och filt och var tyst som en...ja, en sten kanske?...medan man varvade ner till helt olidlig pianoklink-/meditations-/new age- musik-smörja. Som musiker är det OTROLIGT svårt att ignorera skitmusik. Det kan väl iochförsig vara musik om man nu tycker att det behövs, men varför dålig musik?? Passet var väl inte katastrof, men det var liksom så svenskt. Jag tänker mig ändå att de flesta vill utöva yoga för att man vill åt något mer än bara rörelserna. Och det blev liksom så konkret och